Omdebatterade Black Week allt starkare inom svensk e-handel

Det startade, som med så många andra konsumentfenomen, i USA. Någon gång i början på 1960-talet myntades uttrycket Black Friday i Philadelphia för att beskriva den trafiktäta dagen efter Thanksgiving, högtiden som ju alltid infaller den fjärde torsdagen i november. Ett decennium senare spreds ordet till hela USA för att beskriva den lediga dagen efter alla släktbesök, då det finns tid för exempelvis shopping (källa: Britannica).

Det tog däremot betydligt längre tid innan Black Friday-fenomenet blev att räkna med i Sverige. Det var faktiskt först 2013 som det dök upp på allvar och året därpå ökade näthandeln drastiskt just denna dag. Bäst gick det för handlare som erbjöd rabatter.
Därefter har det hela rullat på, Black Friday har blivit Black Week och sedan 2018 har omkring tre av tio svenska konsumenter svarat att de planerar att handla under Black Week (källa E-barometern Black Week och julhandeln 2023). Eftersom e-handeln har växt över tid betyder ovanstående antal att det alltså är fler som tänker handla under Black Week, även om andelen är densamma som tidigare.

Skillnaden är tydlig när det gäller hur människor i olika åldrar väljer att använda sig av reaperioden. I den yngre åldersgruppen planerar hela 50 procent att handla under Black Week och det är inte så konstigt – de har vuxit upp med Black Friday, och Cyber Monday, och är dessutom mycket mer vana att handla online. De kan snabbt navigera mellan olika kampanjer och använder sig enkelt av olika verktyg och jämförelsesajter för att skilja reapriser från mindre tillförlitliga kampanjer. Men det syns samtidigt hos konsumenter i alla åldrar att fler och fler lägger upp shoppingstrategier som centreras kring just Black Week.

Black week-resultaten påverkas positivt av den ekonomiska konjunkturen

Det ekonomiska läget gör också sitt till att stärka handlandet under Black Week. Enligt E-barometern är andelen som väljer att skjuta upp sina inköp till Black Week – av ekonomiska skäl – nästan tre gånger så stor i år jämfört med 2022. Även här är de yngre mest framträdande men den grupp som står för den största ökningen när det gäller planerad Black Week-shopping är småbarnsföräldrarna. Det är en av de målgrupper som påverkats allra mest av den dåliga konjunkturen och som är mest känslig för ekonomiska svängningar. Att spara pengar på nödvändiga inköp, genom att göra dem vid Black Week, blir både självklart och logiskt.

Det är viktigt att också påpeka julens betydelse för ett allt starkare handlande vid Black Week. Fler konsumenter gör helt enkelt sina inköp av julklappar tidigare. ”Varför inte göra dem till rabatterat pris ett par veckor innan julstressen?” Så har det varit under många decennier i USA och på senare tid har strategin även nått oss i Norden.

Med fler som handlar under Black Week är det logiskt att även marknadskommunikationen ökar för e-handlarna. Här är det viktigt att lyfta fram att en majoritet av svenska e-handelskonsumenter, 52 procent, faktiskt är skeptisk till marknadsföring kopplad till just Black Week. Och det har ju genom åren även funnits vissa motrörelser kring onlineshoppandet vid den här tiden. Därför finns det all anledning för e-handlare att tänka på balansen i reklamen, för att inte tappa konsumenternas förtroende. Med alla jämförelseverktyg finns det dessutom en klar risk att snabbt bli ertappad vid eventuella genvägar i priskommunikationen.
Tydligheten är också viktig – Konsumentverket varnar ofta impulsköp där konsumenten inte kontrollerat det finstilta i villkoren, till exempel vad den effektiva räntan blir vid ett kreditköp.

Här finns alla möjligheter för e-handlare att bygga för framtiden – när det gäller försäljning, kundbas och lojalitet. Allt tyder nämligen på att Black Week är här för att stanna.