Paradoxen: Klimatmedvetna konsumenter väljer billigt framför hållbart
E-handelskonsumenterna ställer allt högre krav på hållbara alternativ i sortimentet. Samtidigt visar E-barometern att det inte alls är hållbarhet som avgör om varan hamnar i varukorgen – utan priset. Bryr sig konsumenterna om hållbarhet? Och hur får man dem att bry sig?
Hela 86 procent av de tillfrågade konsumenterna i PostNords undersökning E-barometern säger att det är ganska eller mycket viktigt med hållbart producerad och levererad mat. Men konsumenter lever inte alltid som de lär. Paradoxen är att majoriteten ändå väljer billigt framför hållbart. Knappt ens var femte person väljer konsekvent miljövänligt när de e-handlar. Över 60 procent skulle aldrig säga nej till ett köp av hållbarhetsskäl – och lika många bryr sig inte alls om att välja hållbart.
– Jag själv, och många med mig, gör i slutändan känslostyrda val när det gäller vad vi vill ha på oss och vad vi vill äta, säger PostNords hållbarhetschef Naznoush Habashian.
Få jobbar med social hållbarhet
De flesta konsumenter förväntar sig att hållbarhet är en hygienfaktor inom handeln, något som tyvärr inte stämmer ens i Sverige. Snarare får man vad man betalar för. Social hållbarhet är den fråga e-handelsföretagen jobbar minst med, 43 procent gör inget alls. Detta trots att konsumenter efterfrågar information om exempelvis arbetsvillkor i produktionen.
– Vi behöver lyfta den sociala aspekten. Det råder stor kompetensbrist gällande detta, jag tror inte någon tycker att det är okej att man producerar och köper fossilfria produkter på bekostnad av att andra i vår värld får leva ett taskigt liv med dålig lön och dåliga villkor.
Viktigt att informera konsumenterna
Att subventionera hållbara varor är inte heller en hållbar lösning om man frågar Naznoush Habashian. I stället tror hon på kommunikativa satsningar och informativa åtgärder så att informationen kan mottas rätt. För enligt E-barometern är miljöpåverkansinformation ändå viktig för konsumenterna.
– Det ligger ett stort ansvar hos oss sakkunniga att kommunicera på ett sätt så att svenska konsumenter kan ta till sig informationen och därmed öka sin hållbarhetsvilja. Om vi skulle lyckas öka kompetensen avseende social hållbarhet på samma sätt som vi har lyckats med miljömässig hållbarhet så skulle fler konsumenter tänka om. Jag har svårt att tänka mig att de skulle köpa produkter som är tillverkade av barn, eller av en som förälder har så dåliga arbetsvillkor att hen tvingas jobba extremt långa dagar utan paus, menar Nasnoush Habashian.
Se helheten – inte bara sista milen
Hon vill få alla att se sambandet mellan sina dagliga val och en hållbar utveckling eftersom var och en av oss har ett ansvar.
– Var kritisk i dina val som konsument. Behöver du verkligen fler saker? Är det hållbart att beställa och sen returnera mängder av varor? Tänk på helheten, hela värdekedjan och inte bara den sista biten som dina produkter levereras till dig.
Är lösningen att bara erbjuda hållbara produkter?
– På sikt ja, det kommer inte finnas annat. Men under en övergångsperiod kommer det tyvärr att finnas en hel del ohållbara produkter. Det går inte att slänga ut allt som redan är producerat, det är inte hållbart. Vi behöver jobba mer med märkningar, som sen blir regulatoriska förändringar, för att nå cirkulär ekonomi.
Hållbarhetsparadoxen i checkoutenHur ofta brukar du aktivt välja hållbara alternativ, till exempel byta leveransmetod, när du e-handlar?
Hur troligt är det att du skulle avbryta ett e-handelsköp av hållbarhetsskäl, till exempel om informationen om klimatpåverkan inte finns?
Hur viktigt är följande för dig när du handlar en produkt i en webbutik?
Källa: E-barometern Q1 2022 |