AI ska minska långsamma paket

AI-experterna är få och svårfångade – men de lockas inte enbart av coola tech-startups. Även logistikföretag från år 1636 kan lyckas.
– Det här är ett perfekt ställe att jobba på, säger Torbjörn Sjögren, tekn. dr. och en av hjärnorna bakom AI-revolutionen på PostNord.
Att husera i kontorskomplexet Arken i Huvudsta utanför Stockholm må inte vara lika glamouröst som att jobba på Apple, Google eller Facebooks huvudkontor i Silicon Valley, men bakom det “perfekta” i Torbjörn Sjögrens värld gömmer sig data. Massor av det.
– Det finns så otroligt mycket tillgänglig data att labba med här. Till exempel hur alla lastbilar har rört sig de senaste tre åren. Bara det är 25 miljoner rader, klart en nörd som jag går igång på det, säger han. Tillsammans med konsulterna Egil Martinsson och Bure Noréus samt cheferna Petter Edlund och Kenneth Verlage ligger Sjögren bakom systemet Egil – där de använder en sorts artificiell intelligens för att upptäcka försenade försändelser redan innan de är försenade.
Ambitionen är att PostNords kontrolltorn i Örebro ska ha koll på 4 000 kunders försändelser.
– Förseningar har varit ett problem som hela företaget pratat mycket om under åren. Ingen har riktigt förstått hur vi ska kunna lösa det, men med den första AI-modellen i våras hittade vi en tredjedel av de “långsamma” paketen. Nu är vi uppe i 50 procent, berättar Sjögren.
Egil-projektet innebär, väldigt förenklat, att utvecklarna tagit kontroll över dataströmmarna och därmed kunnat förutspå händelser.
– All information ligger historiskt sett i relationsdatabaser, men nu har vi styrt om flödet till nya plattformar. Det har varit kontroversiellt att svänga om dataströmmarna, men när man har kontroll över flödet så kan man hi-jacka det. Och det har hjälpt oss att hitta saker man tidigare inte kunde hitta, säger Torbjörn Sjögren.
AI-projektet innebär en smärre revolution på PostNord, särskilt om man ser till att det delats ut post i Sverige sedan 1636 och att postnumren infördes så sent som 1968. Sedan dess har det hänt en hel del.
– Det hade inte gått utan en kulturförändring här på företaget. För tre år sedan startade vi upp något som heter affärsdriven vidareutveckling. Vi satte oss bredvid affärsutvecklarna, och inte bredvid IT. Det hade aldrig gått att göra den här revolutionen på IT, främst eftersom IT har svårt att diagnostisera sig själv, säger han.
Ladda ner PostNords app för Iphone eller Android.
Resan har dock inte varit enkel. Men i takt med att "de där AI-nördarna" visat på resultat har de fått en helt annan intern status. Nu ligger mycket förhoppningar hos Egil.
– Digitalisering kan uppfattas som nytt och läskigt för folk som jobbar med gamla grejer, men det för också med sig goda saker. Det kommer något gott ur det, det skapar mervärde i slutändan.
Hur blir man en vass AI-expert?
– Man måste ha känsla för matematik, man måste förstå stora mängder data, samt förmåga att kunna koda ihop ett system som tar hand om allt det här. Man kan inte bara göra det här som en så kallad powerpoint-arkitekt. Du måste vara abstrakt och kunna detaljer samtidigt. Du måste ha helhetsbilden. Och har man det är det bara att börja koda.
Fyra andra datafyllda AI-projekt
|